Ain't Like You

Nu ska jag äntligen unna mig lite tid till o skriva, har länge funderat på o sätta mig ner o babbla av mig här men dagarna och tiden har tydligen bråttom.

Ska börja med att klappa mig själv på axeln en smula då jag skaffade träningskort på nautilus förra veckan, känner mig som en rostig konserv öppnare för var dag jag kliver upp, men sånt släpper väl om ett tag. Nyktra dagar med rätt så vettig kost passerar men man ska väl inte ropa hej fören man är över bron elle hur fan de nu sägs, men ett litet viskande "tja" kan jag nog kosta på mig :)
Kalla, gråa, blåsiga dagar växlas med solen och dess gula fula bruna löv. Hösten kan på ett sätt dra åt helvete men på ett annat sätt få stanna för evigt..
Det är nån lustigt känsla man får vissa dagar när man kliver ut, frisk vind som kastar sig över ansiktet och på något sätt sätter lite fart i skallen. Det kanske inte är någon vidare aktivitet där uppe men de duger för en annan :)

saknaden saknar saknad, elle nått..

Fanns en form av period i mitt liv där jag trodde att saker o ting varade för evigt. så kanske ja tror fortfarande men börjar få mer o mer insikt över att allt inte är så..

När man va mindre så var de på något sätt självklart att ha en mamma o pappa, en mormor och morfar etc. Man levde rätt så tryggt och tänkte inte vidare värst mycke på kommande dagar, de ska man väl på något sätt undvika även i dessa dagar men för var dag som går så blir livet mer o mer i viss mån ansvarsfullt. Det är ju bra och tyder väl på viss mognad men ibland vill man falla tillbaka och vara den där lilla killen som bor ihop med mamma och pappa o som inte behöver bry sig ett dugg om morgon dan. Svårt o få ner hur man tänker i skrift så detta låter kanske lite märkligt men de är mina tankar och mitt sätt att uttrycka mig på..

Känner mig nog lite extra liten idag eftersom jag nog börjar bli sjuk :(
snorig som ett gråtande barn och har ont i halsen. köpte en påse vitaminchock förut som jag tänkte dundra ner i min juice press, se om de kan hjälpa..
Det är i sånna här lägen man allra mest behöver en fru! 
Men man har ju klarat sig ensam hittills så då lär man väl ändå kunna städa bort den här jävla förkylningen..

nää, nu blir de att svälja i sig lite kaffe och ta sig en välförtjänt snus :) 
ska kladda ner min kropp med ännu mera bläck nästa vecka så ska ner till bill&bull o försöka planera upp de lite.
kommer äntligen få en hel arm nu!

Tänk på att gammal kärlek ofta blir rostig och att inget varar för evigt, så se till att plocka ut de du mår allra bäst av och gör dina dagar värdefulla. Oavsett vilka dörrar du än har elle kommer att öpnna så har du säkert gjort de av nån mening, stäng igen och lås de dörrar du ångrade att du en gång öppna och lås upp och öppna de dörrar du vet att du trivs med! 

Puss&kram

Håll om och säg något snällt till dina nära o kära..
 



Mina ord är mitt vapen..