Ain't Like You

Har gått en tid sedan ja skrev.. O har kommit på mig själv att jag blir mera o mera kräsen för var inlägg som kommer..
Går nästan o skriver upp stödord för vad ja ska få med o inte..
Har aldrig gjort det men tanken har slagit mig..
känns knäppt men ändå skönt kanske?
Har oxå kommit på i samma veva att de där med rubriker nästan är det jobbigaste när de gäller inlägg..
Det känns som att rubriken sätter nivån på hela inlägget o det finns väl typ ingen rubrik alls o komma på som skulle va bra nog för ett inlägg..
Ja kommer låta fingrarna flöda fritt för de känns som man har mycke man skulle vilja få med. ja skulle egentligen vilja ha en "vanlig" blogg som typ de flesta andra om vad man gör om dagarna o allt sånt men känner inte de som något meningsfullt på de sättet, visst kan de vara trevligt o berätta om hur man förgyller dagarna men så här i veckorna finns det inte mycke o komma med, tror nog de flesta som läser skulle vara rätt snabba på o sluta då..

Har en känsla i kroppen som ja inte upplevt på länge, elle kaske inte upplevt alls.. typ som någon form av nostalgi blandat med tankar om livet i övrigt.. Blev så här när ja drog igång Lars Winnerbäcks dvd -solen i ögonen för ett tag sen.. den snubben får verkligen igång ens tankar o allt sånt.. trodde inte att en dvd som följer honom genom en sommar turné kunde få mig att bli så här :)
svår förklarat men de är ju så livet är..

Tankar kommer ju rätt lätt under dessa tråkiga mörka tider, o det gör ju inte saken bättre att de snart är jul oxå..
jag vet inte vad det är men julen är ja ingen stort fan av, den kan liksom bli överhoppad på nått sätt..
de har absolut inget med o göra om varför vi firar den elle nått sånt, den får mig väl bara att påminnas om skit helt enkelt.. ja tar den inte för något stort utan ser de väl bara som ett tillfälle att umgås.. vilket man kan göra resterande dagar på året oxå.. men den känns så tragisk på så sätt att allt ska vara så jävla glatt om man kan säga så.. påklistrade fasader utan någon som helst tanke elle mening med de.. en del träffar typ släkt som dom aldrig träffar annars men ändå va de som igår dom sågs.. visst går tiden fort men de kan ändå göra en lite smått fundersam på hur vi egentligen är uppbyggda.. vi måste nog på något sätt börja värna mera om varandra, umgås även utan att de ska va jul elle födelsedagar..

bara för ja varit så upp i varv i skallen en stund nu så tog de ändå tvärstopp nu.. hatar att de ska gå till den gränsen där ja stannar upp o frågar mig själv om vad ja håller på med.. ställer frågan till mig själv om ja verkligen tror att folk vill läsa de här. då stannar ja till o glor rakt in i skärmen o så börjar ja sakta skriva igen, o ju mer ja skriver ju lättare flyter tankarna och fingrarna på. för grejen är den att dom här inläggen gör jag inte för någon annan utom mig o för dom som inte bryr sig kan väl gå in på typ blondin bellas sida för o få läsa lite ytligt skit o få sitt yttre bekfräftat.. 

Jag ser enbart de här som ett forum för mig själv o tycker de är ett schysst sätt att rensa allt man har där uppe på.
jag vet att om ja skulle gå tillbaka på dom här inläggen senare i mitt liv skulle ja vara bra mycke stoltare över mig själv att de blev såhär istället för en massa annat skit om vad man gör o  har gjort.. är man verkligen med om något stort elle viktigt i sitt liv kommer man nog fan ihåg de utan o behöva skriva om de, elle har man ett så tragiskt liv att man behöver göra sig uttryck för de på någon sida.. eller är det så att folk som bloggar om vad dom gör etc verkligen har en stor läsar krets? trodde man behövde se ut som ett diskställ i huvvet o kanske heta Alex o ha typ en sida som heter 1000apor.se för o få sig några läsare.. namnet apa kan han iaf gå i god för.. påhittigt de dära! få in lite cash för man har snortat koks på stureplan med liksinnade låtssas människor i rosa skjorta o fula glasögon och för att man ser ner o pratar ned andra människor.. fyndigt! är de inte lite skönare för samvetet o för andra att skaffa sig ett riktigt jobb kankse än o få in pengar på värdelös reklam o förakt.. 

nu fick ja visst in lite annat skit egentligen som bara flöt på.. lustigt de där hur man kan fara iväg!

ett relativt långt inlägg är yttligare gjort så nu kan man säga att sidan är uppdaterad=)

vill till slut bara skriva att mina tankar om dig kommer aldrig försvinna, o förenas vi inte i detta liv gör vi det i något annat för så som de har varit måste haft en mening.. de vet ja för annars skulle inte själva livet gett oss det. 
varför både hatat o älskat o gjort de som skett om de inte skulle ge oss något tillbaka.. dagen kommer, de lovar jag!

En rad från en låt som Winnerbäck har skrivit går såhär:
-Du är resan som jag velat ska ta fart, du är gåtan som jag aldrig löste klart.
min version av den raden blir såhär:
-du är resan som jag ska se till att ta fart, du är gåtan som jag ska lösa klart!

Puss&kram o ta hand om er! O glöm inte att det som har varit de har varit, lär av de ni upplever o gör inte om sånt ni ångra när ni gjorde de första gången då blir de ingen andra!